Kommunicera med hundar på hundars vis, så kan du bli den självskrivne ledaren i flocken.
”Give the dog the right information and it will make the right decision… for itself.” – Jan Fennell

 – Linus var en tibetansk terrier med stort självförtroende och en enorm stark vilja. Han valde vilka han ville umgås med. Han gjorde som jag ville när han tjänade på det, följde mej överallt, gick för det mesta lös, gick bra med andra hundar så länge de fann sej i att han var ledaren. KORT SAGT EN TYPISK TIBBE!!

Han visade dock ibland vad vi tycker är ett oacceptabelt beteende, han vaktade väldigt mycket och kunde nypa besökare om de kom in utan att resten av familjen hade observerat att det var någon på väg in. Att bestraffa honom och försöka ta honom med våld gjorde honom förbannad.

Han hade försvarat mig med sitt eget liv om det hade behövts.

När jag skaffade tibbe nummer två och tre, två kull-bröder, så tog Linus sitt ledarskap på ännu mer allvar och utmanade mej om vem av oss två som bestämde över de nya flockmedlemmarna. Speciellt vid ett tillfälle demonstrerade han väldigt tydligt att han tyckte att det var han och inte jag som ledde promenaden. En dag hade jag lite bråttom när jag gick min dagliga runda med alla tre hundarna lösa i skogen så efter ca en tredjedel av vägen bestämde jag mej för att vända och gå tillbaka istället för att gå runt hela vägen. Jag kallade på valparna när jag vände, Linus behövde jag inte säga något till för han följde mej bra. Valparna kom efter mej men då kom Linus och slog omkull dom och ”talade” om för dom att de skulle följa honom och inte mej. Jag trodde inte det var sant det jag såg utan kallade på valparna igen och de tittade på mej och på Linus och kom skuttande till mej igen, omigen sprang Linus ifatt dom och ”talade” om att de skulle följa honom och inte mej. Det hela slutade den gången med att jag fick koppla Linus för att få med mej hundarna åt det håll som jag bestämt.

 Linus var anledningen till att jag började läsa massor om att fostra hundar och så fastnade jag i Jan Fennells böcker. Hon beskriver hur man kan kommunicera med hundar på hundars vis.

Det lät enkelt och jag försökte på alla sätt att följa hennes råd men jag fick det inte till att fungera till 100 procent, och när mina två valpar blev stora och började gå i avel så brast det för Linus och han försökte på sitt vis att återställa ordningen i sin flock, vår familj (Linus ansåg att han var aphla-hanen och ingen annan än han skulle para).

Det slutade med att han försökte ta livet av en av de andra hanarna mer än en gång och till sist fick jag avliva Linus.

Detta var ett mycket hårt slag för mig för Linus var trots allt en mycket speciell hund och vi hade många fina stunder tillsammans som jag aldrig kommer att glömma. Jag blir fortfarande, efter ett antal år, gråtfärdig när jag tänker på vad jag gjorde med Linus. Jag kunde inte skaka av mig frågan om jag hade tagit rätt beslut, men alla andra, både ”hundfolk” och övriga försäkrade mig om att det var det enda rätta att göra efter vad han hade gjort. Efter många om och men anmälde jag mej till en kurs som Jan Fennell höll i Danmark och äntligen fick jag svar på vad jag hade gjort för fel i uppfostran/hanteringen av Linus. Efter första kursen blev jag inbjuden av Jan Fennell att gå ytterligare en kurs i England för att certifiera mej och bli ”Dog Listener” och kunna hjälpa andra hundägare med sina hundar. Som ni säkert förstår har jag kommit till insikten att jag inte hade behövt avliva Linus om jag hade haft den kunskapen jag har idag. Detta att vara certifierad ”Dog Listener” och kunna hjälpa andra är ett sätt att kompensera för misstaget jag gjorde med Linus.

 Nu behöver man inte ha en Linus för att intressera sej för Jan Fennell och hennes metod Amichien^®Bonding.
Vi kanske bara vill få vår hund att sluta:

-Dra i koppel
-Skälla ut besökare
-Hoppa på besökare
-Äta dåligt
– Vara orolig i bilen
-Göra utfall mot mötande hundar
-Ignorera inkallning
-Vara orolig när den är ensam hemma

Listan kan göras lång över saker som man vill ska fungera på ett bättre sätt.

Hundarna kan inte lära sej svenska men vi kan lära oss deras språk. Amichien^®Bonding lär oss att kommunicera med hundarna på ett sätt de förstår. Vi måste lyssna på, lära av och respektera våra hundar. Kommunicera med hundar på hundars vis och du kan bli den självskrivne ledaren i flocken.

Ledarens uppgift är att se till att flocken har mat och skydda flocken från potentiell fara. Det är framförallt vid fyra olika situationer som vi måste hävda vårt ledarskap för att hunden ska kunna lita på att vi är den ultimata ledaren för honom. Det är i samband med maten, promenaden (jakten), potentiell fara och efter separation.

 Vi är en organisation som är ”world wide” med dog listeners och alla är utbildade av Jan Fennell och hennes son Tony Knight. Vi utbildar hundägare genom hemkonsultationer av två skäl:

– Både du och din hund känner er trygga och agerar naturligt i en miljö som är väl känd för er
– Du och din hund får maximal uppmärksamhet och du ser exakt hur din hund reagerar på metoden

När du sedan tillämpar Amichien^®Bonding får du en bekymmerfriare vardag tillsammans med din hund. Hunden blir gladare, lugnare och mindre stressad. Hunden kan ägna sej åt att njuta av livet i sin flock och vara säker på att någon tar hand om honom. Du behöver aldrig använda tvång eller några andra hjälpmedel för att få hunden att uppföra sej.

Nu kan vi hålla Jan Fennells kurser på svenska i Sverige från och med 2013. Den första kommer att hållas i Tvååker i februari.

Låter detta intressant eller om du har frågor är du välkommen att ta kontakt med mej.

Foto: Happy Dog hundfoto